Let's runaway and don't ever look back

jag har slitit hårt på jobbet även idag, mina armar är ännu värre än igår. när jag kom hem efter jobbet sov jag en stund för jag inte skulle vara så trött när vi skulle springa cooper men jag vaknade och hade kramp i armarna. tre dagar kvar och jag orkar inte ens öppna en juiceförpackning (y. 
vi sprang ju som sagt cooper och jag förbättrade mig med ungefär 20 sek, tiden kanske inte var den bästa men jag är nöjd ändå :)
nu blir det duschen och sen tar jag kvällen, man måste ju vara pigg och glad på jobbet! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0